Försöker trivas med min kropp och ibland är det svårt. 

Just nu är jag i en period då jag tittar mig i spegeln och bara ser allt fett som jag önskar inte fanns där.

Viket är så lustigt för jag tittar på andra tjejer av större modell och tycker att de är så vackra. Men jag själv ser bara att jag är ett enda stort fult daller. 

Självkänslan är inte den bästa med andra ord. 

Jag har gått upp en del i vikt igen och det gör mig ledsen.

Jag har kämpat med vikten i hela mitt liv och det fungerar inte. Jag försöker att äta bra och jag tycker att jag äter inte så tokigt men ändå går jag upp i vikt. Jag äter en halv fralla tillsammans med lite kvarg och frukt till Lunch och så ett mål mat enligt måltidsmåttet till middag och så lite kvarg, frukt och kex till kvällsmat. Jag tycker inte att det låter som att det är så extremt? Jag menar jag ser folk som käkar fyra ostmackor till frukost, äter gårdagens rester till lunch, kommer hem käkar ännu mera middagsmat och sedan äter kvällsmat och dessutom har mellanmål på allt detta. 

Men jag vet inte. Jag går ju upp i vikt av det jag äter. 

För att gå ner i vikt eller stå still måste jag ligga på så låga kalorier och det är svårt att få energi när kroppen ligger på svältnivå.

Jag mår mycket bättre sedan jag började äta mer igen. Men kilona rullar på allt mer och mer. Men jag kan inte leva på tusen kalorier om dagen, det går inte. Man är trött och ledsen hela dagarna när man inte får i sig någon mat. 

Jag mår bättre fysiskt och egentligen psykiskt också när varje dag inte längre består av ångest och kaloriräknande. Men ändå. Det finns något inom mig som hatar min tjocka kropp så innerligt att jag inte vet vad jag ska ta mig till. 

Men sen i nästa sekund känner jag, varför ska jag må dåligt över något så onödigt som hur jag ser ut? 
Det är ju inte som att jag är värdens fulaste egentligen och vad spelar lite fett och hud för roll på det stora hela? 

Nä, jag måste ta itu med de där tankarna innan det går för långt. Jag har varit i ätstörningsträsket flera gånger i mitt liv och jag vill verkligen inte fastna där. Jag är faktiskt hellre tjock än ätstörd. 

 

THE REVOLT

4 mars 2015 16:36

Tycker inte alls att du ska se dig själv så som du gör. Precis som du ser på andra större kvinnor och tänker att de är fina, tänker andra större kvinnor det samma om dig.

Gillar ändå att du har självinsikt, det ät ngt man kommer långt med och då syftar jag på ditt avslut i detta inlägg ^^

http://TheRevolt.blogg.se

Sara Modigh

4 mars 2015 16:45

Ja, jag jobbar på min syn på mig själv så mycket jag kan, och jag är en bit på vägen :)
Jag tror att självinsikten att man duger som man är, är en bra början :)

 

Paulina

4 mars 2015 16:39

Du är jättefin!! 😘❤️

Sara Modigh

4 mars 2015 16:43

Tack Paulina :)

 

Emelie

4 mars 2015 17:24

Känner igen mig... Har haft ätstörningar tidigare, och jag bara fortsätter gå upp i vikt sen jag började äta normalt (fast vad som är normalt har blivit rätt rubbat av all svält och alla hetsätningar). Jag tror man måste acceptera sin kropp som den är, börjar man banta igen är det antagligen direkt tillbaka till ätstörningen.

Sara Modigh

4 mars 2015 18:29

Ja, jag känner likadant.
Har man varit där i träsket av ätstörningar någon gång så hamlar man där så lätt igen och den bilden man ser av sig själv överensstämmer kanske inte alls med vad andra ser.

 

Ida

4 mars 2015 21:39

Slutade du träna? För det finns massor av program och lätta övningar som man kan göra på youtube isåfall. Du är fin förresten!

Sara Modigh

4 mars 2015 22:50

Tack tack. Jag har inte slutat träna. Där emot har jag slutat äta extemt lite kalorier.

 

Maria

5 mars 2015 15:51

Jag tycker att du är jätte vacker precis som du är. Jag själv försöker gå ner i vikt genom att dra ner på kolhydraterna som pasta, potatis, frallor och kex mm Men då har jag en mycket större övervikt än dig. Det kan vara bra att äta mer mat som du verkligen blir mätt på. För det du beskrev att du äter lät väldigt lite.

http://www.borderlinelivet.blogg.se

Sara Modigh

5 mars 2015 16:02

Ja, det där med kost och att äta rätt är väldigt svårt tycker jag.
Jag gick ner mycket genom kanske inte de bästa metoderna och att försöka gå tillbaka till att äta "normalt" efter att ha levt på svältnivåer i flera år gillar inte kroppen.

 

N

7 mars 2015 12:04

Det låter som att du har låg ämnesomsättning. Har du kollat dina sköldkörtelvärden?

Sara Modigh

7 mars 2015 12:14

Nej, det har jag inte gjort faktiskt.

 

Monica

8 mars 2015 19:12

Hej.Jag har kikat in här o tycker bloggen är fin o man vill läsa vidare.Beklagar att din mamma inte kunde va kvar här.
Jag förlorade min pappa som 18åring o många sår finns kvar av de.

19 år sedan i morron.
Hade varit kul om du kikade tillbaks.Ha de så bra.MVh Monica

http://www.ploppviola.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

När man äntligen hittat något som fungerar, när jag äntligen börjat få kontroll på min sömn och min dygnsrytm. Vad händer då?  Jo, läkemedlet jag tar för att hjälpa mig komma till ro och bli trött på kvällarna ska nu inte längre subventioneras till...

Det har gått en lång tid sedan jag skrev sist, och det är mycket som har hänt under det senaste året. Jag har flyttat till en egen lägenhet, jag har fått en ny kontakt inom psykiatrin kallat Voss-teamet och jag har fått boendestöd som hjälper till oc...

   ┏━━━━━━༻❁༺━━━━━━┓ MS-plack   Corpus callosum (Hjärnbalken ) - Multipla halvcentimeter stora förändringar   Centrum semiovale (Centrala...

Det är så svårt att hitta mening med det här. Livet känns så hopplöst men vi har en vacker värld.  Så varför kan jag inte leva som jag bör. Vill känna att jag tillhör men är bara till besvär.    Så kan du lyfta mig från hålet jag har fastna...

Jag måste sova, men jag kan inte. Alldeles för mycket tankar snurrar runt inom mig. Jag får inte tyst på dem vad jag än gör. Så fort jag sluter ögonen kommer tankarna och med dem kommer ångesten. Jag vet inte vart jag ska göra av allt som virvlar...